Black Hawk, skidåkning, Investigation och Benetton

Det var några veckor sedan jag skrev i min blogg. Det är inte brist på aktiviteter eller händelser som påverkat detta. Ser jag tillbaka på dessa tre veckor har jag flugit Black Hawk helikopter, övervakat när tre nordkoreaner blev överlämnade till Nordkorea genom Röda Korsets försorg i Panmunjom, varit Vakthavande, åkt slalom i de koreanska fjällen under en heldag, deltagit i utredningar gällande händelser i den militariserade zonen (DMZ) och varit på en Thailändsk mottagning i firandet av deras försvarsmaktsdag. Det är tur att jag har min blogg så jag kan titta tillbaka på året i Korea och på det sättet inte glömma av allt det som hänt. Det räcker med några veckor så måste man fundera på vad man egentligen gjort. Det har varit bra och intressanta veckor.

Helikoptern är en amerikansk Black Hawk helikopter. Uppdraget är att deltaga i den rutinmässiga flygning sydsidan genomför månadsvis. Denna flygning upprätthålls då den är giltig enligt det vapenstillestånd som finns. Nordkoreanerna har samma rätt men genomför inga flygningar. Vi landar precis strax bakom Conference Row och flyger sedan söderut ca 5 minuter, vid den södra gränsen av DMZ. Det var en kall dag med snö. Jag kunde se de gamla befästningarna och skyttegravarna som är kvar sedan kriget mycket tydligt då landskapet nu är kalt och kargt. Det är intressant att flyga på vintern då naturen har så kraftigt skiftat karaktär.

Flygningen tog drygt 30 minuter och genomfördes enligt gällande bestämmelser.

Jag har varit VB igen. Vi har en helg i månaden som vi måste vara kvar i Panmunjom. Det handlar framförallt om att visa närvaro i området och visa sig på Conference Row. Sofie och Julia var med denna helg så det blev lite trevligare att vara kvar med sällskap. Vi satt framför brasan i vår mäss (Svenska Klubben) under i stort sett hela helgen och det var ganska så mysigt. Vi åkte tillbaka till Seoul på söndagen då vi skulle deltaga på en skidutflykt under måndagen. Det var en inbjudan från den koreanska generalen som är nu i rollen som Senior Member i UNCMAC. Julia var ledig från skolan denna måndag så Sofie och hon kunde också åka med, vilket gladde mig särskilt. Nu fick vi chansen att öva lite mer slalom. Vi var ju i Sälen förra året och i de stora backarna hade jag Julia i sele. Undrar om jag skulle kunna släppa henne denna gång. Hon såg i alla fall fram emot att få åka skidor och det var ett gott tecken.

Efter en mycket tidig morgon och 2 1/2 timme i buss var vi framme. Det var en mycket imponerande anläggning med många backar och service. Inga släpliftar eller knapp liftar. Här var det sittlift eller kabinlift som gällde. Det fanns backar för alla åldrar, intressen och förmåga. Julia var lite ringrostig första åket, sedan släppte det rejält. Hon åkte på som hon aldrig gjort något annat och den lilla kroppen tröttnade aldrig. När det var tre åk kvar för dagen sa Julia: "Pappa, kan du inte släppa mig nu?" Det gjorde jag och hon åkte ned alldeles själv, med först pappa framför och sedan bakom. Gissa om jag var stolt. Nu kanske det kan bli en aktiv vintersemester varje år med familjen. I alla fall om jag får som jag vill. Vi kom tillbaka till Seoul vid 18.00 efter en mycket trevlig dag i de koreanska fjällen.

36 timmar senare åkte jag med på en trip till den mittre delen av Sydkorea. Uppdraget var att övervaka två inspektioner som UNCMAC skulle genomföra. Det handlade om en helikopter som kom lite för nära gränsen och ett vådaskott. Det är ju vinter nu i Korea och jag hade klätt mig därefter. Det var ca 25 grader kallt i bergen när vi efter 4 timmar kom fram till det första stället. Utredningen tog ca en timma och var ganska så enkel. Det är ändå viktigt att komma ut och visa att incidenterna tas på största allvar. Ett misstag på taktisk nivå kan på strategiska effekter. Oklarheter måste klaras ut. NNSC roll är att övervaka och verifiera att inspektionen går rätt till utifrån vapenstilleståndsavtalet och de interna regler som gäller. Den andra utredningen var en överflygning med helikopter. Färden till det stället som incidenten ägt rum tog ca 3 timmar. Ett mycket vackert område i bergen med slottsliknande byggnader som låg inklädd i dalgångarna. Det var mycket kallt, närmare 30 grader kallt. När vi var klara så skulle vi till ett lokalt hotell i en by. Det blev en sydkoreansk militärförläggning, ett slags rekreationsställe för soldater och officerare. Vi lämnade området för vidare färd mot Seoul tidigt morgonen därpå.

Jag var ledig på fredagen och kom hem lite tidigare än normalt på torsdagen. Det utnyttjade jag till att samverka med olika aktörer för framtida händelser. På em var jag ledig och såg fram emot några dagar med familjen. På kvällen kom modellmammam Sue förbi och undrade om Julia kunde åta sig ett modelljobb igen. Julia vill väldigt gärna detta så vi sa ja. Sue skulle hämta upp oss efter Julias skola på fredagen.

På fredagsmorgon vaknade jag med halsont och förkylning. Jag körde Julia till skolan och följde senare med Sofie till ett Gym/SPA här på basen. De hade bubbelpool mm. Jag la mig i en varm pool i ca 30 minuter och avslutade med 30 minuter i en massage stol. Det var mycket skönt. Efter en god lunchbuffé på Dragon Hill (Hotellet på basen) fixade jag tullhandlingarna för vår nya bil. Det behövs för att jag skall kunna skeppa hem bilen till Sverige i sommar.

När skolan slutade var Sue där. Då det var fyra barn som skulle vara med beställde Sue en taxi till mig och familjen. Det tog inte mer än 10 minuter så var vi med om en trippelkrock. Inga skador på oss eller andra men repskador på alla bilar. Det blev ett himla liv på alla utanför bilen och de nästan slogs. En lite koreansk kvinna där armarna vevades mot en stor manlig korean… Vi blev en timma försenade och de övriga hade börjat. Modelluppdraget var för BENETTON. Det skall vara till deras butikskatalog som går ut till alla affärer. Det var lite kul då detta är ett mycket känt märke. Det kanske blir så att lilla Julia dyker upp på en bild i affären hemma i Sverige, vem vet. Hon var i alla fall jätte duktig och mycket fin på bilderna. Vi var hemma kl. 20.30 och efter en liten kvällsmacka så somnade Julia snabbt.

Jag vaknade på natten med mer ont i halsen och mer förkyld. Har idag lördag legat hela dagen medan Sofie och Julia varit ute och shoppat. Sofie har varit hos frissan två gånger denna vecka. Resultatet? ja, det berättar hon säkert om i sin egen blogg men det är ju tur att det finns samtalspartners….