Evakueringsövning och vakthavande befäl

Förutom att det var min födelsedag mitt i denna veckan, som Sofie ordnat så bra tillsammans med Julia, har veckan i övrigt också varit bra. Vi genomförde en evakueringsövning (det gör man i alla missioner) från Panmunjom och söderut med all personal, inklusive oss själva. Det ger en tankeställare att man faktiskt är i ett område och plats på jorden som är mycket oroligt och svängningar sker ganska snabbt. Övningen i sig var inte komplicerad men man måste veta vad man skall göra och ta vägen om läget inte längre medger fysisk närvaro. Vårt mandat med Armistice Agreement (AA) i det främsta ledet, upphör ju i fall det blir väpnad konflikt (läs krig) igen. Våra kollegor från Schweiz hade sin skyddsutrustning på sig liksom vi. Blev ändå lite förvånad över vilken färg de hade valt till sin utrustning.... Vi skulle ju inte lämna ett skepp och åka livbåt....

Jag har varit Vakthavande befäl över helgen här i Panmunjom och familjen var kvar i Seoul. De har som vanligt hittat på lite saker inklusive Julias introduktion på sin nya skola där hon börjar "nollan" den 7 september. Det ser hon fram emot. Vad jag förstår så har det regnat i Seoul också (mycket regn nu!) och Sofie har haft sitt paraply med sig (paraply nr 3 sedan vi kom hit) som hon beskriver på sin blogg. Det har inte varit vila denna helgen. Visst har jag sett ett par avsnitt ur 24 och ätit en och annan oxfilé, men den mesta tiden har gått åt till att förbereda ett besök från Polen som kommer i mitten av september.

Polen representerar ju den Nordkoreanska sidan rent formellt (fast Nord Korea inte erkänner Polen eller AA längre) och har uppgiften att göra, låt oss kalla det bokslut, 1-2 ggr per år. Det handlar om att skriva under dokument och rapporter. Jag (läs svenska delegationen) är ansvarig för att detta genomförs på ett korrekt sätt. I morgon är det måndag och jag skall till en specialist med min rygg. Jag hoppas då få reda på hur vi skall gå vidare med detta och när en eventuell operation kan genomföras. Jag ser fram emot detta då detta har påverkat mig negativt i olika former. Det är inte alltid lätt att vara på topp när man har ont och är stundtals varit orolig för vad det är för fel med ryggen. Nu vet jag i alla fall vad det är och kan se framåt. På kvällen i morgon skall jag tillsammans med Ulf och hans fru Yvonne samt Stefan fira den Turkiska Arméns dag med lite cocktail på hotel Hilton. Vem har sagt att det skall vara svårt att åka på mission? Avslutar med lite bilder hur det ser ut inne på basen. Den stora byggnaden är Dragon Hill Lodge och är hotellet på basen med resturanger, Spa, gym mm. De två andra bilderna är huvudgatan som går utanför med Elementary, Middle och High School vid sidan om hotellet med Burger King och PopEye mittemot.....

Hummer och diskbrock

Jag har ju förstått att min grill, och dess ihopsättande, har varit föremål för viss ironi på Sofies blogg.... men det blev bra till slut. Det gäller både grillandet och färdigmonterad produkt. Den senaste veckan har vi i delegationen varit ute och följt upp olika övningsmoment som skett under veckan. Det har varit en intressant vecka och samtidigt trevligt att få komma ut på lite resor i landet. Tiden går fort nu och 10 veckor har redan gått. Vädret är varmt och fuktigt. Den värsta monsunperioden har passerat förbi och vi går mot lite svalare temperaturer och då också lägre fuktighet. Julia, Sofie och jag var på Children Grand Park igen och Julia hade fullt upp med att klättra och bada i de byggda små kanalerna som fanns i parken. Vi tog också en tur med våra kamrater Martin och Ellen till fiskmarknaden. De var ute efter lite fisk till en middag de skulle ha under kvällen. De bor grannar med oss här på basen. Man kan ju inte gå på fiskmarknaden utan att köpa lite räkor! Det blev också en rejäl bit färsk tonfisk som var sagolikt god. Alla som varit i området kring Japan och Korea vet om att fisken håller en mycket hög kvalitet

Höjdpunkten var annars min födelsedag denna vecka. Det började med att Julia ringde till mig uppe i Panmunjom och sjöng för mig. Sedan fick en flaska vin från mina schweiziska kamrater i samband med lunchen. När det var dags för efterrätten så kom kockarna in med en stor blåbärstårta som mitt namn stod på. Mycket uppskattat. När jag sedan kom hem så hade Sofie köpt den största hummer jag sett, tillsammans med räkor och krabba. Till det lite vitt vin, såser och gott bröd. Jordgubbsglass och kaffe till efterrätt. Precis som jag hade önskat mig. Den finaste presenten fick jag naturligtvis av Julia. Hon hade målat en mugg som sedan lämnades in för att lackas motsvarande. Mycket fin. När vi åt glassen kom Martin och Ellen in med en ny flaska vin och de fick också lite kaffe och glass. En trevlig kväll.

Idag den 25 aug åkte jag till läkaren för att gå igenom min rygg efter magnetröntgen. Det var som jag befarat. d v s inte bra. Har ett rejält diskbrock samt inflammation i ischiasnerven. Det är som doktorn sa " nu kan du inte längre hoppa fallskärm". Det finns inget mer att göra än att opereras enligt läkaren. Jag skall nu nästa vecka träffa specialister och se hur vi skall hantera detta. Jag måste ju bli bra i ryggen. Det verkar som att det är en rutinoperation där man skär bort den delen som "hänger ut" och ligger på nerven. En vecka på sjukan och sedan kan jag jobba igen. Får väl se det hela som en annan form av semester...... Det är annars mycket framöver. Teambuildning i östra Korea nästa helg, till Turkiska Ambassaden på en liten bjudning på måndag kväll och viktiga möten som skall planeras. Denna helgen är jag vaktahavande befäl och kommer att vara Panmunjom. Då skall jag förbereda ett polskt besök som kommer till oss den 12-14 september. Avslutar med en bild på PX på basen. Stället där man kan köpa "allt" momsfritt...

Fiskmarknad, grillfest, Black Hawk flygning och semesterdags

Den senaste veckan har varit bra. Den nya delegationen är samlad och det är nu ett peppat gäng som skall arbeta tillsammans under ett år.

Vi passade på att åka till fiskmarknaden på lördags morgon och det var ingen liten fiskhall. God fisk och stora räkor blev det under helgen. Vi har också haft vår första grillfest i helgen då vi firade två födelsedagar ihopslaget med en härlig grillbuffé. Dagen efter blev desto lugnare men jag hade lovat Julia att gå på bio. Efter en och annan attack.... så satt vi på bussen på väg mot bion. Dogs and Cats hette filmen. Julia gillade den och det var huvudsaken.

Arbetsmässigt har veckan också varit bra. Vi har deltagit i en övning som UNC (FN kommandot) genomfört. Den var datorbaserad och vi fick vissa inspel som bearbetades. Jag hade också en uppgift att flyga helikopter (Black Hawk) under en heldag i syfte att deltaga på en inspektionsflygning kring den södra gränsens flygförbudslinje. Tyvärr så blev alla dagarna som var inplanerade (ordinarie och reservdagar) inställda pga dåligt väder och andra säkerhetsaspekter. Synd, det hade varit spännande.

När jag kom till Panmunjom efter helgen så var jag inplanerad att flyga med en annan Black Hawk helikopter. Hade inte tänkt på detta förrän jag kom upp till vårt HQ. Denna flygning blev av. Uppgiften var att se till att flygningen genomfördes enligt den planering och gällande regler som finns. Det var en amerikansk flygning och jag satt längst ut med fötterna i stort sett dinglande utanför. Varmt, blåsigt men häftigt (kort kommer senare!). Vi åkte i DMZ fram till gränsen till Nord Korea. Nord Koreanerna stod förstås och tittat de på oss när vi vände precis framför dem. Flygningen tog en halvtimme och den följde planen så vår uppgift kanske inte var så ansträngande men den var betydelsefull för vi som ett neutral övervakningsmekanism skall ju vara garanten för just att avtalet följs.

Jag har nu varit här i två månader så det är dags att ta ut lite semester. Tre dagar blir det denna sommar. Inte mycket men skönt att få vara hemma med familjen. Vi tänkte först åka iväg och bo på någon badställe men det är den koreanska sommarsemester nu och allt är överfullt. Det är hundratusentals människor på varenda stor strand i augusti månad. Vi beslöt oss då att göra dagsutflykter istället. Julia och jag åkte till en härlig park som heter Children Grand Park.

Klätterborgar, äventyrsland, tivoli, djurpark mm mm. Vi hade en härlig dag, mycket varm, men väldigt trevligt. Julia åkte både motsvarande Rabalder på Liseberg och hoppade och klättrade på allt hon såg. När vi kom hem var jag väldigt trött.

Sofie hade lagat middag (hon var hemma och hade en dag för sig själv = vilade sig lite). Jag trodde att Julia skulle duscha och sedan gå och lägga sig. Icke då, hon skulle ut och leka med Elin (min kollega Stefans dotter) och därefter gå ut med en hund. Hon somnade i alla fall klockan 2100. I morgon är en annan dag. Vi skall köpa en grill och annat i veckan också. Alla här i området har ju en stor gasolgrill. Man vill ju inte vara sämre än grannen....

Camping, Bell Hill, Armistice Agreement Day och en spruta i ryggen.

Veckan har varit av skiftande karaktär. Jag hade lovat Julia att vi skulle campa i helgen på vår balkong. Har man lovat så har man. Ut med "tältet", madrasser, dricka, popcorn och Nintendospel så låg vi i alla fall på balkongen på kvällen. Sofie låg inomhus. Det var nästan 30 grader ute vid 23.00 på kvällen och vindstilla. Trodde att Julia skulle säga "nu går vi in" men icke. Klockan 04.00 började cicaderna att dra igång sina sirener och jag låg vaken tills 0700 då Julia vaknade och ville frukost ute på balkongen. Får erkänna att det hade varit skönare för min rygg att vara inomhus över natten men vad gör man inte för att se ett lyckligt barnansikte som skiner upp efter en natt i tältet och säger "detta gör vi om nästa lördag Pappa".

Vår chef Christer kom tillbaka efter en flera veckor lång semester i Sverige. Han hann knappt landa in i Korea förrän han fick leda en ceremoni som vi kallar Bell Hill. Det är då vi ringer ut de gamla delegaterna med 12 slag (=antal månader i tjänst i Korea) och ringer in de nya med ett slag. Vi står på en kulle med ett klocktorn i mitten. Christer höll ett litet tal och efter det var Ulf och Stefan de nya delegaterna och Johan och Dennis får vara i baksits. Ceremonin är viktig då det formella ansvaret överförs till de nya delegaterna. Det är nu delegation 2010-2011 på allvar kan börja arbeta.

Den 27 Juli 1953 skrevs det militära vapenstilleståndsavtalet på mellan FN Kommandot (UNC) och de NordKoreanska/Kinesiska aktörerna (se min beskrivning till höger i bloggen). Denna händelse firas varje år och det är i år 57 år sedan avtalet nu skrevs på. Avtalet ger ju NNSC den juridiska grunden att få vara i området och verka som neutral part. Vi hade en stor samling i T1 som är NNSC lokal på Conference Row i Panmunjom. Alla chefer inom UNC och representanter för SydKorea var närvarande men inga från NordKorea då de inte längre erkänner AA. Det var också en mängd ambassadörer och självklart media. Efter tal och skål arrangerade NNSC en lunch i vår matsal. En fantastisk buffé med både kalla och varma rätter samt ett imponerande dessertbord. Det var mycket väl arrangerat och intressant att få träffa alla de som är med i beslutsprocessen in denna mission.

Jag åkte sedan ned till Seoul för att kunna vara på sjukhuset tidigt dagen efter. Jag har fått ont i ryggen och benet (Ischias) och det har pågått en tid och det har inte blivit bättre. Efter besök hos läkare så beslöt dem för att ge mig en spruta in i ryggen. De vill att jag gör först en magnetröntgen för hitta exakt ställe och därefter ge mig en "rejälare" dos för att inflammationen skall ge med sig. Nu beslöt dem ändå att ge mig en "universalvariant" och upplevelsen var väl inte så där jättekul. Det var som ett tandläkarbesök med en borr som kom nära nerven. Det blev i alla fall bättre och jag smärtan har lagts sig med 50% ungefär och det är skönt.

Arbetet fortsätter med att försöka att skapa struktur. Med Ulf och Stefan ombord nu så tror jag att det blir lite lättare eftersom vi skall vara här i ett år tillsammans. Vi måste då finna gemensamma lösningar på uppkomna situationer. Sofie och Julia har funnit sig väl tillrätta och det är mycket skönt. Sofie har gjort ett mycket förtjänstfullt jobb under veckan med att stötta Ulf och Stefans familjer. Julia har hittat ett jobb med Stefans dotter att gå runt och rasta hundar i området. De springer omkring hela tiden med en hund i koppel. Efter lite frågor så får de visst lite betalt också...... i glass och kakor så jag förstår att dem tycker att det är en bra affärsverksamhet.

Vi var också på ett tempelbesök samt ett koreansk SPA under förra helgen. Mycket märkligt ställe men ändå inte. Varm och skönt i de olika tunnorna och gemensamma delarna men i övrigt så gick och låg alla nakna överallt, helt ogenerat. Julia gillade det så mycket att Sofie och hon har varit där i veckan igen. Här gäller det att ha lite Cultural Awareness utbildning innan! Veckan avslutades med en gemensam middag inne på basen i fredags kväll idag söndag har de gamla åkt hem. Jag åkte upp till Panmunjom i lördags och är Duty Officer. Veckan som kommer är också spännande. Jag skall flyga helikopter (Black Hawk) under hela onsdagen i syfte att inspektera den södra gränsens markeringar till DMZ. Det ser jag fram emot.