Japan: Tokyo, Kyoto och Hiroshima

Vi lämnade Seoul tidigt på måndag morgon. Flygresan till Tokyo tog cirka två timmar, en

lagom tur. Vi tog sedan ett snabbtåg från flygplatsen in till Tokyo station. Vi blev genast varse att vistelsen i Japan inte skulle bli billig. Tågresan kostade närmare 800 kr! Hotellet var fint, men rummen väldigt små. Trots det höga rumspriset ingick inte någon frukost. Efter att ha installerat oss, gick vi ut på stan för att leta restaurang. Det var inte lätt för Rick, som hade mycket ont i sitt knä. Vi åt på en lokal japansk restaurang nära hotellet och tog sedan tunnelbanan till Ginza området, som liknas vid 5th Avenue i New York. Det var många mycket exklusiva affärer i området och i varje affär stod vakter. Vi tog en fika på ett trendigt café och begav oss sedan hemåt. Vi var trötta alla tre.

På tisdagen gick vi ut redan vid nio. Vi åkte först till ett mycket känt bönetempel, Meiji Shrine, och Yoyogi park. Templet är ett Shinto tempel som är den ursprungliga religionen i Japan. En religion utan bok. Fokus på Shinto är vad vi förstod att vara i harmoni med naturen. Det blev ett intressant besök i Shrinen för denna dag firade de barn i åldrarna 3, 5 och 7 år. Det sker bara en gång per år. Det var många barn som kom dit i traditionella dräkter tillsammans med präster. Mycket traditionellt!

Sedan tog vi oss till Takeshita Doori och Omotesando som är shoppinggator i området Harajuku. Lunchen blev sushi. Vi satt vid ett bord där rätterna kom åkande på en bana framför oss och där vi tog det vi ville ha. Vi betalade sedan för antalet tallrikar som vi hade framför oss. Det blev några stycken…. Vi åkte sedan vidare till Kejsarpalatset. Kvällen tillbringade vi i Ginza området. Vi hamnade på en lokal krog där vi åt grillspett, samt en risrätt som tillagades i ugn.

På onsdagen var det Sofies födelsedag. Rick och Julia uppvaktade med sång, presenter och frukost på sängen. Sofie hade inte önskat sig något speciellt, men fick en jättefin ring i vitguld med diamater. Gladast blev hon nog ändå av den fina teckningen från Julia.

När vi checkat ut åkte vi till den svenska ambassaden för en "brief". Det var intressant att få en bild av Japans ekonomiska- och säkerhetspolitiska läge. Vi tog oss sedan till centralstationen där vi åt en mycket god lunch. Julia fick välja ställe, det blev en pastarestaurang.

Vid fyratiden tog vi det japanska snabbtåget "Shinkansen" till Kyoto. Tåget går i 300 km/h. Resan tog två och en halv timma och kostade några tusenlappar!! När vi checkat in på hotellet bjöd Rick in sina kollegor på vårt rum för att fira födelsdagsbarnet. Det blev champagne och jordgubbar med vit choklad. Sedan gick vi ut tillsammans och åt middag. När vi kom tillbaka till hotellet gick Rick och Julia och badade i hotellets pool. Julia klarade av nästan 50 meter frisim. Simturen blev dyr. Badandet ingick inte i hotellpriset och med Japans prisläge på ett lyxhotell så gick det en liten slant….. men vad gör man inte när man lovat att bada!!

Morgonen efter åkte vi till ett av Japans finaste tempel Kinkaku eller Rokuon-ji Temple som det egentligen heter ( det "gyllene templet"). Det finns finns med på UNESCOs världsarvslista. Templets yttersta lager är gjort av bladguld. Templet låg i en mycket vacker park. Resan till templet var en upplevelse. Vi stod med japaner i en buss, hoptryckta utan rörelsefrihet. Resan tog nästan en timma! Efter fem minuter i bussen beslöt Rick att hemtransport skulle ske med taxi. Upplevelsen med hundra japaner klängandes på en var färdig och klar! Taxin tillbaka tog 15 minuter och Rick såg mycket glad ut i framsätet.

När vi kom fram till Kyoto Central station blev det en repris på det rullande sushibordet. Barnen blev också nöjda som fick äta på Mc Donald´s. För första gången under Japanvistelsen blev vi förvånade av det låga priset på lunchen! Mätta och belåtna var det dags för en tur med Shinkansen igen. Destinationen var nu Hisoshima. När vi kom fram var det mörkt ute. Staden var dock upplyst av olika figurer i ljus. Det var väldigt vackert. Det känns som det på något märkligt sätt vilar ett lugn runt staden.

Nästa dag besökte vi Peace Memorial museum. Det var en stark upplevelse och väldigt gripande. Det var en underbar höstdag och efter museet promenerade vi i parken ut till de olika minnesplatserna. Vi gick bl a till det beömda A-dome, som var en av de byggnader som fanns kvar efter atombomben. Staden är väldigt vacker. Det är svårt att tro att den för 65 år sedan var helt bortsprängd. På eftermiddagen gick vi en tur på stan.

Lördagen var vår sista dag på resan. Vi gick upp tidigt för att åka ut med en båt till ön Miyajima Det var underbart att komma ut på havet. Västkustbor som vi är, saknar vi havet här i Seoul. Vi hade väldigt fint väder även denna dag och ön visade sig i vackra höstfärger. Ön finns med på UNESCOs världsarvslista, där det berömda flytande toriin finns. Ön präglas av mycket vackra byggnader och typiska japanska trädgårdar. Ön är känd för sina ostron, som vi naturligtvis provade på. Vi åt dem friterade och det var väldigt gott. Vi promenderade under träd med färgsprakande löv och vilda rådjur fanns överallt. Vi åkte linbana upp till toppen på ön, där utsikten var bedårande. Vi hade gärna stannat längre på denna underbara ön. Det kändes som balsam för själen att vara där. Det blev en bra avslutning på vår resa.

Japan var ett mycket spännande och härligt land att vistas i. Got mat, gästvänliga människor, enorma kulturskatter och en fascinerande historia. Vi åker gärna tillbaka. Nästa planerade resa är dock till Filippinerna och ön Boracay. Det ser vi mycket fram emot.

En liten stunds reflektion….

Vi hann inte ens komma fram till Tokyo förrän vi fick beskedet att NordKorea hade genomfört en väpnad attack mot SydKorea. Det var många granater som landade in på sydkoreanskt territorium. Situationen är påtagligt spänd för tillfället. Det kan alla som läser dagstidningar och följer nyheterna på TV inse. Vi är för tillfället i Japan. En reseskildring skall naturligtvis snart dyka upp här på bloggen. Jag måste ändå fundera på hur framtiden kommer att utvecklas. Det är ju inte ett vådaskott som gått av direkt. Det blir mycket jobb de kommande veckorna i Panmunjom och med den osäkerhet som nu råder för min familj och de boende på den koreanska halvön.

Jag är nu i Hiroshima. Jag har besökt Hiroshima Peace Memorial Museum. Jag har stått framför A-Dome, sett bilderna över ett fullständigt bortblåst Hiroshima. Ett verk som tog några sekunder, likaså ca 140 000 människor som dog direkt eller inom ett par timmar. 100 000 människor ytterligare som dog av strålskador åren efter.

Vetskapen om kärnvapnets katastrofala effekter och NordKoreas, för mig, obegripliga handlingar, gör mig orolig och fundersam över hur människan är funtad och vad nästa steg blir i denna uppkomna situation, på den koreanska halvön.

Vistelsen i Hiroshima har påverkat mig för all framtid.

Höst i Korea

Det är nu höst i Korea. Löven har ändrat färg från grönt till rött, gult och brunt. Naturen och risfälten är bruna och det är torrare både i luften och på marken. Det är vackert i Korea. Solen lyser och det är klart ute. Sikten är milsvid och temperaturen är mycket behaglig. Det är några grader på morgonen för att under dagen komma upp till ca 15 plusgrader. Det känns som en en typisk svensk höstdag i slutet av september.

G20 mötet har passerat förbi i Seoul utan några problem. De förväntade massdemonstrationerna och "problemen" på gator och torg uteblev. Vi hade besök av frun till EU:s president under torsdagen. Det var allt. Det fanns vissa förhoppningar om att Obama skulle dyka upp hos den amerikanska säkerhetsbataljonen vid gränsen där vi arbetar men icke. Han var däremot inne på basen där vi bor för att möta delar av den amerikanska personalen.

Jag var ledig under fredagen och åkte tillbaka till Seoul under torsdag eftermiddag. Julias skola var stängd m a a G-20 mötet. Jag har haft ont i knät under veckan som inte riktigt gått över. Det blev i stort sett en vilodag under fredagen, förutom några "måsten" som behöver göras. Lördagsmorgonen blev att åka till sjukhuset och akuten. Jag hade så ont i knät att jag inte kunde böja eller röra det. Det blev röntgen och undersökning. Termen heter "Stukat knä" och innebär väl egentligen att jag har en kraftig inflammation i knät. Medicin, ispåsar, stöd för benet och kryckor blev utfallet av besöket till sjukhuset. Det blir nu några dagar (hela helgen!) i sängen för att vila benet. Vet i dagsläget inte om jag kan åka upp till PMJ på måndag morgon. Vi får se.

Julia firade mig idag med smörgås och kaffe. Hon hade gjort smörgåsen själv samt ritat en fin teckning. Lagom till julförberedelserna så hade hon och Sofie köpt två julprydnader till mig också. Trevligt med lite uppvaktning. De är nu ute och handlar och jag ligger i sängen med en isblåsa på knät…. Det är roligt att nu lyssna på Julia när hon pratar. Hon har börjat prata engelska med amerikansk accent och det låter väldigt bra. Hon har lärt sig snabbt tycker jag.

På arbetsfronten har det som vanligt varit mycket att göra. Har nu äntligen fått lite tid över att börja sortera ut inaktuella dokument och strukturera upp övriga delar inom mitt ansvarsområde. Vi arbetar ju mycket inom våra egna boxar och det gräns överskridande är mycket ringa. Den kommande veckan är det flera besök som är intressanta. Några av dem är från Sverige och det är särskilt intressant förstås. Jag går på som VB igen och är då i PMJ över helgen. Jag måste däremot åka tillbaka till Seoul under söndagen för att vi skall åka till Japan på måndag morgon. Jag får hoppas att mitt knä då är bättre så jag kan åka med.

NordKorea beskjuter SydKorea, Halloween och familjefest

Tiden går fort. Tänkte att jag skulle skriva ett par rader i min blogg....... för ett par veckor sedan, men som sagt, tiden går fort. Det är nu lördagskväll och den senaste veckan har varit både rolig och intressant. Dagen efter Kina gick jag på som VB igen med mycket jobb. Det är många som vill besöka oss och G20 mötet närmar sig (11-12 Nov) med stormsteg. Att vara sekreterare är att hålla många bollar i luften, samverka med många aktörer och vara kontaktperson samt koordinera för att få till alla tillstånd och program. Allt går igenom sekreteraren. En uppgift som inte alltid är lätt. Man arbetar också i bakgrunden mot de övriga i delegationen. "Verka utan att synas" är väl mottot för denna position.

Den 29 Oktober kunde man i världspressen läsa om att NordKorea beskjutit SydKorea med finkalibrig eld. Detta hände precis då Nord och Syd skulle genomföra en återföreningshelg och många trodde att denna händelse skulle påverka chanserna till återförening negativt. FN Kommandot (UNC) beslutade om en utredning och jag fick bli den som deltog från den svenska delegationens sida. Det visade sig att incidenten var på en av de platserna som jag besökte för, och berättade om, för några veckor sedan. När vi kom till den sydkoreanska posteringen fick vi se var nordkoreanernas skott hade träffat. De hade skjutit två skott och sydkoreanerna hade svarat med tre skott. Detta stod i tidningarna som också det sydkoreanska försvarsdepartementet bekräftat. Jag berättar inte mer detaljer än så här då det är en utredning. Jag kan däremot berätta att jag såg patronerna, bildbevisen och höll i vapnet som var med i denna eldstrid. En intressant utredning. NNSC funktion i detta var att observera och verifiera att UNC:s utredning var korrekt.

Helgen som kom fick vi besök av Sofies mamma Karin, syster Ida och hennes dotter Felicia. Jag var VB så de fick vara själv och det var nog bäst så. De hade mycket att prata om och Julia hade längtat efter Felicia.

Det var också den stora Halloween helgen så Julia och Felicia var ute med de amerikanska barnen och busade. Det blev mycket godis!! Dagen hade också börjat med en Halloween parad i skolan som jag var med på då jag hade ett återbesök på sjukhuset den morgonen. Det var härligt att se alla barnen utklädda och genomföra en massa lekar och parad.

Jag var ledig under onsdagen och torsdagen. Det blev Lotte World (världens största inomhuspark) med Julia och Felicia. En underbar dag med mycket åkattraktioner och skratt. Under torsdagen var vi på tempelbesök och marknader. Jag lär mig något nytt varje gång som jag rör mig ute på de historiska platserna.

Under fredagen hade jag för en tid sedan planerat en anhörighelg med medaljering, middag, övernattning och en tur i Panmunjom med Conference Row och Bridge of No Return. Det blev en mycket lyckad helg och planering höll hela vägen ut. Planering och genomförande innebär naturligtvis att många är inblandade för att saker skall lyckas. Var och en som var ansvarig för sin del i detta evenemang gjorde sitt och då blev det bra. Vi hade alla våra familjer uppe i Panmunjom denna helg och vi var totalt sett 20 personer. Vi delegater fick NNSC medaljen för vår tjänstgöring i Korea.

Trip to China

Kina. Bara uttalet känns mystiskt och mytomspunnet. Landet där alla går omkring i den gröna eller blå partiuniformen och den lilla "Emil" mössan på huvudet. Tusentals cyklar och Maos lilla röda syns överallt......... eller kanske inte alls! Det var nog så för 20 år sedan. Nu är det en massa bilar och lyxområden med mycket shopping. Smog och försäljare som vill lura av dig pengar överallt, men också mycket fina kulturområden och väldigt god mat.

Vi kom till Xian via Peking för att se på Terrakottaarmén. Två dagar var avsatt för detta. Xian var väldigt dimmigt (läs: Smog) och intensiv. En liten stad på ca 8 miljoner invånare. Vi bodde bra mitt i stan och det blev en kvällspromenad innan sängdags. Vi åkte till Terrakottaarmén på morgonen och var där i ca 4 timmar. Det som jag bara läst om fick jag äntligen se i verklighet. Känslan är naturligtvis svår att beskriva men det var mäktigt och imponerande, särskilt när man hittat många fler soldater i alla riktningar kring den gravkammare som den Kinesiske Härskaren blev begravd i. 8000 soldater finns för närvarande och vi fick se 2000 av dessa. Övriga "kammare" är stängda för allmänheten. Vi besökte en statsägd fabrik där de tillverkar Terrakotta figurer och frestelsen blev stor att köpa en. Det blev en "Officer" i lagom storlek som ett minne från Xian. Vi åkte sedan vidare till Peking, en flygresa på drygt 2 timmar.

Peking är stort och intensivt. Vi bodde på Sheraton och det var ett bra hotell. Vi besökte naturligtvis den Förbjudna Staden och Himmelska Fridens Torg. En mycket intressant guidad tur där man på plats insåg storleken och den dynamik som detta område präglat Kinas historia. Drygt 9500 rum fanns i området, fantastiskt arkitektur, marmor och träd som är mer än 500 år gamla. Mäktigt är det enda ord som jag kan beskriva det sammanlagda intrycket. Vi åkte sedan till Silk Market. För dem som varit i Peking så är detta ett shopping ställe som har allt till mycket låga priser, om man kan pruta. Det gjorde vi...

På kvällen fick vi tips från den svenska ambassaden om en restaurang som bara låg kring hörnet om vårt hotel. En lokal krog som hade en fantastiskt mat. Kinamat i allra högsta klass till ett otroligt lågt pris. Vi gick dit två gånger under veckan.

Förutom shopping så var vi också på den svenska ambassaden och fick där en brief om Kina och Kinas roll i Korea. En nog så viktig och intressant stund på dagordningen för veckan.

Vi åkte naturligtvis till den Kinesiska muren. Tyvärr så var det ganska dimmigt denna dag så effekten av den ringlande muren infann sig tyvärr inte. Muren var ändå en mycket imponerande upplevelse och delvis även mycket brant. Vi åkte linbana upp och gick omkring i ca 2 timmar innan vi tog oss ned igen. Det var meningen att vi skulle åka Rodel men det var lite för fuktigt i luften och det var då förenat med en viss risk så banan var stängd. Det blev linbana igen. När man stod uppe på muren och såg muren ett par hundra meter bort så var det också en enorm känsla med inslag av stor respekt för all de som arbetat och slitit för att färdigställa den. Drygt 650 mil mur. Från New York till San Francisco! För att skydda sig mot "de andra". De "andra" var mongolerna om jag förstod det rätt. Att få stå på muren har varit en barndomsdröm och det är skönt när saker går i uppfyllelse. Det blev mer shopping under seneftermiddagen och nu är även Sofie mycket nöjd.....

Vi åkte också förbi Olympia stadion, fågelboet, och senare till sommar Palatset. En fantastisk kulturell skatt som finns med på UNESCOs världsarvs lista. Vi promenerade omkring i ett par timmar och var än en gång mycket imponerade över det kinesiska arvet till oss övriga. Buddha statyer omgivna av en makalös arkitektur och träd som var mer än 500 år gamla. Det är häftigt att vara i Kina. Vi avslutade vår kulturella ansats med en Mc Donalds måltid strax utanför ingången till Sommar palatset. Nutid möter dåtid på ett väldigt tydligt sätt.

Vi landade i Seoul, Syd Korea under söndagen eftermiddag och Julia sträckte upp händerna och sa " äntligen är vi hemma i Korea igen". Kompisar och lekplatser var ganska efterlängtade.

En mycket intressant och lärorik resa för oss alla. Om fyra veckor åker vi till Japan. Då är det Tokyo, Kyoto coh Hiroshima som står på programmet. Det ser vi fram emot.

Besök och Inspektion i bergen

Veckan har gått fort. Besök av nästa års chef för den svenska delegationen med fru var på besök i SydKorea. Programmet var fulltecknat för dem men vad jag förstår så var dem nöjda med upplägget. Det var två trevliga och glada personer som jag hämtade upp i Seoul på måndagsmorgonen och körde upp till Panmunjom. Jag var med de två första dagarna, för jag skulle åka iväg på en Inspektion av GP-OP (Sydkoreanska posteringar i DMZ) under onsdagen tom fredagen. De förband som skulle besökas hade sina ställningar i den mittre delen av DMZ. Det var två mycket trevliga och spännande dagar. Äntligen var man ute på vägarna igen och minnen av otaliga patrulleringar på den afrikanska stäppen och djungeln gjorde sig påmind. Det var trevliga människor som jag träffade under resan. Professionella, disciplinerade och motiverade. Ser man sin fiende dagligen i kikaren så kanske motivationen är ganska uppenbar.

Naturen var fantastisk. Påminde till del av bergen i Etiopien-Eritrea. Naturen är orörd då ingen på 60 år har varit inne i DMZ. Minfälten fanns överallt och respekten för det orörda området var tydlig. Gränsområdenas linjer i terrängen gick genom berg och dalar, kors och tvärs. Ingen kommer igenom dessa taggtrådar. Luften var ren och frisk. Jag njöt av varje sekund. Inspektionen var också väl genomförd. Vår, NNSC, uppgift är att observera och verifiera att inspektionen genomfördes så som det står angivet i Arminstice Agreement och UNC (FN Kommandot) riktlinjer. Det gjorde det också på ett mycket bra sätt.

Jag ser fram emot nästa gång som jag får åka ut igen. Nu skall jag till Kina och se Terracotta armén samt Peking med muren och förbjudna staden. En sväng till Silkmarket blir det också. En hel vecka med fru och barn. Det ser jag också fram emot.

Besök från Sverige

Vi har under förra veckan haft en stor medaljutdelning till sex av våra anställda. De fick Nordstjärnemedaljen. Den delas mycket selektivt ut av kungen till utlänningar som gjort stora insatser för Sverige. Ambassadören var här och delade ut medalj och diplom. Allt var inramat med trumpetare, musikband, försvarsministrar , Briefing, coctails och en härlig svensk-koreansk lunch. Tyvärr kunde jag inte vara med då jag var på läkarbesök hos en ryggspecialist i Seoul. Jag planerade i alla fall programmet och det verkar som alla var nöjda med genomförandet. Enligt Christer, min chef som ringde upp mig under onsdagskvällen, var i alla fall han mycket nöjd med dagen. Det kändes bra.

Vädret verkar äntligen ha stabiliserat sig. Det är soligt, torrt och behagligt varmt ute. Koreanerna har börjat att ta på sig mer kläder (förutom alla unga koreanska damer som har kjolar med längden -10 cm) och A/C är frånslagen i bussar och T-Banan. Det är nu en härlig tid. Något annan som varit härligt under veckan är att jag/vi fått besök av min älskade föräldrar. De har tagit sig den långa vägen från Västkusten till Korea för att hälsa på oss under 9 dagar. Det var 4 månader sedan jag såg dem sist och det värmde i hjärtat när jag så dem komma ut från Gate C på Inchon flygplats. Julia hade väntat på farfar och farmor länge nu och hon bar mycket glad när vi väl stod utanför hennes klassrum för att hämta upp henne.

Jag hade tagit ledigt denna torsdag för att hämta dem och fixa till ID kort. Planen var sedan att ta en tur på basen för att få en översikt hur det ser ut. Under fredagen åkte vi upp till Panmunjom så det var bara att ta på sig arbetskläderna igen. De ville ju gärna komma upp till Panmunjom för att ta del av den historia och den verklighet som utspelar sig här. Jag hade ordnat en tur i området så de fick se Conference Row, Bridge of No Return och OP Dora som är en postering med en mycket bra utsikt över Nord Korea. Det blev sedan koreansk middag i den svenska klubben tillsammans med min kollega Stefan och hans familj. Stefan var VB under helgen. Vi åkte tillbaka till Seoul på lördag em med tåg/t-bana.

Det regnade delvis under söndagen så vi åkte till fiskmarknaden och Namdemun market under dagen.

Namndemun är en marknad som är härligt intensiv och det blev lite handlat denna dag. DEt blev även lite provsmakning av koreansk hemmalagat godis som gillades av någon, andra inte... Jag åkte sedan upp till PMJ för att jobba under två dagar igen och var åter hemma i Seoul på tisdag kväll. Det blev som vanligt mycket arbete i PMJ och jag upplever att jag sitter från morgon till sena kvällen i en ständig arbetsmode.

Jag hade sedan endast två lediga dagar med mina föräldrar. Det blev intensiva dagar med mycket besök i staden. Det kändes roligt att få ta hand om mamma och pappa och att få vara tillsammans ett tag. Jag tror att vi sett det viktigaste ställena i Seoul även om det bara är en bråkdel. Målet var att få en bild av ett Seoul som är så skiftande i sin karaktär. När vi var uppe i Seoul Tower kunde vi se hela Seoul och man fick en bra överblick över staden och kompasssriktningen till andra städer. Jag fick sedan åka upp till PMJ på fredagsmorgonen och inte på em som jag hade hoppats på. Sofie fick vara värd de sista två dagarna när jag nu är åter i PMJ och jobbar igen.

Tiden har gått fort. Vi har snart gjort 1/3 av missionen.

Utlandstjänst skall vara en naturlig del av sitt arbete inom Försvarmakten skrivs det i tidningarna. Konstaterar åter igen (efter 5 missioner och 3 år utomlands för Försvarsmakten) att mail från arbetsplatsen är mycket låg och när man kommer tillbaka så undrar förmodligen personalavdelningen och regementschefen var man varit.......igen.

Jag har lite intressanta saker framför mig de kommande veckorna. Nästa vecka får vi besök av den person som skall ta över som delegationschef under nästa år. Har planerat hans program under en längre tid och utgår nu från att allt skall fungera väl. Under denna vecka skall jag iväg på en inspektion som kommer att geografiskt vara i den mittre delen av SydKorea, naturligtvis i DMZ. En inspektion som varar i tre dagar, så jag missar det mesta av besöket nästa vecka. Veckan efter åker vi till Kina. Det blir Xian med terrakottaarmén samt Peking med kinesiska muren och allt annat som en turist gör. Information från ambassaden i Peking är också inplanerat. Efter det så kommer Sofies mamma, syster och systerdotter på besök. Det blir också mycket trevligt. Jag skall vara VB under den perioden och är hemma under två dagar. Det gäller att hålla sig undan med 5 stora och små kvinnor är i huset........