Det har varit en mycket intensiv vecka. Sjösjukan från söndagen var borta på måndag morgon och det kändes skönt. Fokus under veckan har varit chefsbyte och ambassadörsbesök. Christers sista vecka och Anders första som pågående chef. Chefen för de amerikanska styrkorna, Gen Sharp, hade bestämt att en Honor Guard Ceremony skulle genomföras för Christer. Det har varit mycket fram och tillbaka gällande vilken dag som detta skulle genomföras och vem som skulle hålla i ceremonin. Det blev till slut General Sharp själv och datum bestämt till den 30 mars. Normalt sett har man en mottagning efter en Honor Guard Ceremony och den svenska delegationen fick uppgift att själva planera detta. Jag har i min roll som sekreterare varit samordningsansvarig för svensk del, vid såväl Honor Guard Ceremony som efterföljande mottagning.
Den svenska ambassadören ringde under förra veckan och undrade om vi eventuellt kunde hjälpa honom med att ta emot ett regionalt ambassadörsbesök den 30 mars i Panmunjom. Vi föreslog då att de kunde också deltag vid vår chefsbytesdag i Seoul och sedan åka upp till Panmunjom. Jo, då det kunde dem och nu fick jag börja att planera detta besöket parallellt med allt det övriga. Ett besök till Panmunjom kräver att man t ex måste skicka in en inscannad passbild för att få acess till området. Det är lättare sagt än gjort när det gäller 20 stycken ambassadörer och övriga ur UD (de är ju på resande fot över världen). Jag fick till en tur i DMZ och sedan ett besök till vår camp efter lite ringande.
Honor Guard Ceremony gick bra, likaså mottagningen efteråt. Vi var ca 100 personer och alla verkade nöjda, särskilt Christer och Anders, vilket var roligt då de var huvudpersonerna denna dag. Direkt efter mottagningen åkte vi alla i NNSC upp till Panmunjom för att förbereda mottagandet av alla ambassadörer. Vi hade all olika uppgifter. Jag tog emot dem och följde med dem på en tur i DMZ. Christer höll i briefen och Stefan hade fixat till en mycket bra eftermiddagsbuffé. Det fanns mycket sill med tillbehör, snittar och koreanskt småplock. Det var lite lustigt att se alla ambassadörer samlade runt sillbordet. Så är det att vara utomlands en längre tid. De var kvar i två timmar och verkade vara mycket nöjda med besöket, liksom vår svenska ambassadör Lars Vargö. När de åkt var det dags för nästa inslag, Bell Hill.
Vi skulle nu ringa ut Christer och ringa in Anders som ny chef. Ceremonin kallas Bell Hill, då vi har en "kyrkklocka" på en kulle inom campen. Denna ceremoni är en intern men formell händelse då den, när den är genomförd, bekräftar att en person har gjort sitt i Korea och den andre påbörjar sin tjänst. Efter Bell Hill samlades vi nere i lunchrummet i vår "restaurang". Den kallas "Generel Mess" och jag hade ett förslag för några månader sedan att vi skulle belöna Christer med ett chefsfoto. Det var nu dags att avtäcka detta. Vi skålade i Champagne, gratulerade Christer och Anders och bad sedan Christer att avtäcka fotot. Det kändes riktigt bra att se hur glad och stolt Christer var över fotot. En riktigt bra dag gick nu mot sitt slut. Vi gick sedan upp till den svenska klubben och åt middag, pytt i panna med tillbehör. Vi rundade av vid 24.00. Jobbade sedan till 01.30. Somnade sedan ganska fort.
Vid lunchtid, torsdag 31 mars, åkte vi alla ned till Seoul. Jag skulle hjälpa Anders och hans fru Anja med att registrera sig på sjukhuset och tandläkaren. Under kvällen hade vi alla i delegationen en avslutningsmiddag med Christer och hand fru Lotta. En trivsam kväll med god mat och dryck, presentutdelningar och kramar. Det blev bestämt att Familjen Grundevik skall åka och hälsa på Christer och Lotta i sommar. Det har varit en bra tid med Christer. En sympatisk, empatisk och mycket trevlig person i mina ögon.
Fredagen den 1 april var jag ledig. Då åkte familjen ut till flygplatsen, i vår egna bil istället för taxi, och hämtade Sofies pappa Börje och hans sambo Lena. Nu blir det bus för Julia i två veckor…. Efter ID korts proceduren blev det lunch på Burger King och sedan blev det pedikyr för de nyanlända!! Efter detta inslag åkte vi hem. Vin och grillat på kvällen och alla somnade gott vid 2200.
Lördagen blev ett besök på Namdemun market. Det blev mycket handlat och koreansk lunch. Vi var hemma vid 1600 och då började morfar att busa med Julia. Han kom då på att en massage kunde vara skönt. Tillbaka till salongen och 1 timme senare kom han ut efter en hårdhänt behandling…
När vi vaknade på söndagen var Julia febrig och hade ont i halsen. Hon har ju lite för stora mandlar, som vi kanske skall operera bort, och vi fick göra en programförändring. Istället för tempel och konstmarknader, blev det Itaewon, köpgatan strax utanför vår bas. De köpte Converse skor, måttbeställda byxor mm. Julia och jag var hemma och tittade på tv. Beslöt då att skriva lite i min blogg om vad som hänt under veckan. Så här sitter jag i soffan och servar min lilla dotter med glass och hårkli. Nu är det en ny arbetsvecka som börjar. Jag skall vara VB till helgen och då kommer Börje och Lena upp till Panmunjom fredag-lördag tillsammans med Sofie och Julia. Åker sedan tillbaka till Seoul under söndagen för jag skall vara ledig den kommande veckan. Julia har påsklov och det passade bra med att Börje och Lena är här.
Många har undrat över hur det står till med radiak läget då Japan ligger nära Korea. Än så länge är det inga problem men det finns en viss oro i Korea över situationen. Det kan man förstå. Vi har det i alla fall bra till dags datum. Väskan med kläder, pass och pengar är ändå alltid packad för när något händer vill vi och 20 miljoner andra kanske lämna landet samtidigt. Då är det cash och lättpackat som gäller.
Påsken har firats här i Korea som på många andra ställen. Nu skall jag väl inte kalla vår amerikanska bas för Korea för det var inne på basen som det firades och åt godis. Amerikanarna har en tradition på söndagen att anordna en s k Äggplockning. 
